Dax för ny skena

Idag har vi varit på OLMED och mätt ut en ny skena.
Den hon har nu börjar bli för liten :-)

Det finns massa olika mönster att välja på. Jag gillar
egentligen det hon har nu men valde ett annat mönster
till slut. Man ska väl variera sig ;-)

När hon börjar gå slipper hon skenan på dagtid. Då
kanske hon kommer ha några av dessa fina skor
(som också finns hos OLMED). Visst är de vita tuffa?
Skorna är förstärkta runt hälen bland annat för att ge extra stöd.

Äntligen tillbaka på bloggen!

Hej på er, äntligen är jag tillbaka. Vi har haft datorstrul en period...
Vår sommar har varit jättebra. Hon verkar inte ha påverkats av värmen, med tanke på skenan och så. Däremot har hon haft lite problem med sår och skav. Hon växer ju så det knakar så jag antar att skenan inte "hängt med riktigt", så ett extra besök på OLMED har det blivit i sommar för att justera skenan. Men trots sår och skav så har hon inte gnällt någonting, helt otroligt!!!


Vår tjej har hunnit bli nästan 6 månader nu. Hon vänder sig utan problem till både mage och tillbaka till rygg, både med och utan skena.
Inget problem att vända sig med skenan på kort sagt, eller att ligga på mage :-)

Som andra bebisar i samma ålder gillar hon att ligga och titta på sina händer och fötter :-) På bilden är hon utan skena och man ser klumpfoten till vänster (men jag tycker inte man ser att hennes fot har varit vriden).

Hon lyfter utan problem upp båda benen! Hon gillar att ligga och titta på skenan länge. Kanske för att den är så färgglad :-)

Två helt vanliga fötter, världens finaste fötter tycker jag ;-)

Utan dator = inga blogginlägg

Hej på er, min dator lever i sin egen värld och lyder inte alls. Jag blev tvugnen att lämna in honom till dataakuten. När jag får tillbaka honom återstår att se men förhoppninsvis denna vecka. Så fort jag har en fungerande dator ska jag börja blogga igen, PROMISE ;-)

Första skenan!

Igår fick hon sin första skena. Inga fler gips!!! Inga besök på Astrid Lindgrens barnsjukhus på ett tag :-) Däremot måste vi åka till S:t Görans sjukhus istället för där ligger OLMED (företag med komplett ortopedteknisk verksamhet). Nu i början kommer vi åka dit ca en gång i veckan och kolla att skenan sitter bra.

Just denna skena kommer hon ha i ca två månader. Sen måste hon
få en ny. Hon växer ju så det knakar!

Hon verkar inte störas av skenan vilket känns skönt.

Två till fyra timmar per dygn ska hon vara utan skenan så hon får lufta benet lite och träna upp musklerna genom att "sparka fritt".

Här tar jag bort det allra sista gipset. Man lindar upp det. Det är lite trögt och bökigt men efter nio gips börjar man få in den rätta knycken ;-)
Det vita under gipset är en vadd som skyddar benet.

En bonusbild som inte har något med klumpfot att göra....
Nu för tiden gör man hörseltest redan på BB (förut gjorde man BOEL-test vid 8 mån ålder). Det är ganska vanligt att man kan ha fostervatten i öronen och då blir testet underkänt. Tyvär hade vår dotter fostervatten i öronen och bara ena örat blev godkänt. Vi var på flera återbesök och testade hennes hörsel men lyckades inte få godkänt....nu började vår oro växa lite...var hon döv på ena örat? I tisdags fick hon äntligen göra ett mer avancerat test, nämligen en hjärnstamsaudiometri (ljudstimulering sker genom att patienten via hörlurar exponeras för regelbundna ljudklickar. Svaret registreras med elektroder fastsatta med salva över tinningregionen på huvudet.) Svaret blev positivt. HON HÖR JÄTTEBRA PÅ BÅDA ÖRONEN! JIPPI! Äntligen en sak mindre att tänka på OCH en klinik mindre att åka till.

En lite rolig sak....Helst ska man sova under hjärnstamsaudiometrin. Tror ni hon gjorde det? Svar nej! Ni som känner henne vet att hon sover nästan jämt så det var så typiskt att hon vägrade somna just då. Istället låg hon och flinade och jollrade under hela testet. Läkarens kommentar var att hon måste höra väldigt bra med tanke på att hon pratade medans testet gjordes....hihi...

Hennes åttonde gips fick bli ett lila!

Förra veckan valde vi ett lila gips för första gången (hon har bara haft vitt innan). Man kan välja på flera olika färger (rött, blått, gult, lila m.m.).

Imorgon har det gått en vecka sen hon fick detta lila gips och det är därför, som vanligt, dags att byta till ett nytt gips. Förhoppningsvis blir nästa gips hennes sista! Imorgon ska de även göra en avgjutning av hennes ben för hon ska snart få sin första skena.

Det här kortet tog jag för en vecka sedan när vi var på väg till sjukhuset för att få ett nytt gips. Som ni ser ser man inget konstigt med foten längre (den har i och för sig sett ganska "normal" ut länge, säkert sen en månad tillbaka).

Mumin-mobilen har blivit en favorit när hon ligger och får nytt gips :-)

Följande bild togs också förra veckan precis innan jag tog bort hennes gips och gav henne ett bad.

Kom på att jag har lagt ut väldigt få bilder som visar hur hon ser ut med byxor. Som ni ser tror jag ingen skulle märka att det är något speciellt med henne om man inte vet om det. Gipset får utan problem plats under vanliga byxor, tights eller strumpbyxor :-)

Kalkgipset fick sågas bort....

Drygt en vecka efter operationen var det dags att ta bort kalkgipset och få ett nytt mjukgips. Mjukgipset tar vi ju alltid av själva här hemma innan vi åker in, men denna gång fick vi ta av gipset på sjukhuset med hjälp av en liten såg och någon slags tång. Sågen var högljudd så prinsessan fick ha hörselskydd. Hon skrek inte alls utan låg ganska oberörd och tittade på babymobilen som snurrade i taket :-)

Den högljudda sågen....

Tången....

När det hela var klart fick hon ligga och lufta benet en stund innan det var dags för ett nytt gips.

Operationen gick bra!

Så här gick det till...


Vi hade turen att få första operationstiden för dagen (08.00). Då vill de att man kommer in till sjukhuset kvällen innan så så fick det bli. När vi kom in började vi med att tvätta henne med en speciell tvål (Descutan). Det gillade hon, skönt att få duscha och mysa i handduken sen!


En sån här snygg skjorta måste man ha på sig när man ska ligga på sjukhus ;-). Det vita fläckarna som syns på armen och på foten är EMLA-salva som bedövar skinnet så att stick från nålar inte ska göra så ont. Bebisar har väldigt små blodkärl så tre olika sjuksköterskor höll på att böka och sticka henne på olika ställen utan att lyckas hitta ett bra kärl att sätta slangen i.


Till slut fick "en proffssköterska" från narkosavdelningen komma upp och hjälpa till. Äntligen var slangen på plats! (Slangen som de imorgon kommer spruta in medicin genom som gör att hon somnar)


Hon blev väldigt trött efter allt bökande med att få dit slangen så sen somnade hon gott i sin enorma spjälsäng ;-)


När man ska opereras måste man fasta några timmar innan så jag fick order om att inte amma henne efter kl. 04.00 men hon vaknade redan vid 02.00 och ville ha mat och sen gick det inte att väcka henne vid 04.00 igen så det blev lite extra lång fasta ;-) Men det gick bra ändå.


Så här rak och fin var hennes fot precis innan operationen. Det blåa på foten är blåmärken från gipset.



Endast en förälder fick följa med in i operationssalen och bara vara med under själva sövningen, sen fick man gå till ett väntrum och vänta. Jag har inga bilder från operationssalen men jag (mamman) var väldigt snygg i blå rock och sån där pappersmössa som håller bort håret ;-)

Bilderna ovan är från uppvaket, rummet man kommer till när man ska vakna. Här inne låg hon länge för hon var väldigt svårväckt. Hon hade ett dropp med sockervatten och en annan sladd som höll koll på puls och syresättning. Hon fick även lite syrgas via masken som syns på bilden.

Till slut vaknade hon förstås och då var det dax för MAT! Vi fick sova kvar på sjukhuset en natt till. Det gör man alltid när man varit sövd så det kan ha lite extra koll. Operationen var väldigt lyckad sa de så det känns bra.


Nyss hemkommen från sjukhuset och iklädd sin nya Djurgården-klänning som pappa fått från sina kollegor ;-) Som ni kanske ser har hon ett annat gips denna gång, ett kalkgips som är hårdare och tjockare. Detta gips ska hon ha i en och en halv vecka för att skydda såret på hälen, sen blir det vanligt mjukgips igen i några veckor.

Inga problem att bli fotbollsproffs ;-)

Hittade lite roliga länkar. Två av världens främsta fotbollsspelare föddes tydligen med klumpfot.

Steven Gerrard och Mia Hamm. Känns bra att veta att man kan bli fotbollsproffs ;-)

Dax för operation...

Nu har vår prinsessa haft och bytt gips fem gånger (och i 5 veckor) och det har blivit dax för hennes operation. Det är ett enkelt ingrepp där man skär av hälsenan så att den sen kan förlängas. Hon kommer att sövas med narkos vilket känns lite läskigt men det ska nog gå bra. Håll tummarna!! Jag återkommer med bilder och information när vi kommit hem.

Tre filmer som visar gipsningen

Video1 visar strumpan man sätter på innan gipset

Video2 visar hur läkaren masserar foten samtidigt som han börjar lägga dit gipset

Video3 visar hur gipsningen går till

Mera gips

Här sitter vi i väntrummet och väntar på att få komma in och göra gipsning nummer 2. Som ni ser är foten redan lite mindre vriden. En gång i veckan åker vi som sagt in till sjukhuset och får nytt gips. Ett par timmar innan vi åker dit tar vi bort gipset och badar henne.

Första gipsningen

När hon var en vecka gammal fick hon sitt första gips. Det gick jättebra
och hon sov sig igenom hela besöket ;-) Här ligger hon och väntar på att
läkaren ska komma...

Läkaren masserade foten och började sedan gipsa...

Färdiggipsad och fortfarande sovandes...;-) Läkarbesöket tog inte mer
än 15 minuter, skönt!

Som ni ser använder man ett mjukgips som är välidgt tunt och fint.
Det är kort sagt inga problem att ha på sig vanliga byxor.

Behandling enligt Ponseti metoden

Vår dotter behandlas enligt Ponseti metoden...

Professor Ignacio Ponseti, Iowa City, USA, beskrev redan 1963 sin metod för behandling, som är baserad på det faktum att bindväven i senor och ledkapslar hos det nyfödda barnet ännu inte är riktigt mogen och kan därför påverkas med tänjning och gips så att felställningarna kan korrigeras. Man börjar med att försiktigt tänja mot felställningens riktning i framfoten med mothåll på språngbenets yttersida och fixerar därefter det uppnådda läget med gips. Knäleden hålls i 90 graders böjställning. I detta läge slappnar ett par av de muskler av som orsakar klumpfotsställningen. Dessutom förhindrar denna ställning gipset från att glida av. En gång i veckan gipsas foten om och man tänjer då ytterligare på foten så att felställningen minskar. I de flesta fall kan man redan efter några omgipsningar se en avsevärd förbättring.

Efter ca sex omgipsningar brukar endast spetsfotsställning vara kvar medan övriga komponenter i deformiteten har korrigerats med omgipsningarna. Detta beror på att hälsenan inte går lika lätt att tänja ut som övriga senor och ledband. Om foten står i spetsfot, det vill säga hälen högt upp, måste man efter sex omgipsningar förlänga hälsenan. Detta gör man under lokalbedövning, antingen med lokalbedövningsmedel eller bedövningssalva, EMLAkräm. På en del ortopedkliniker sövs barnet. Hälsenan skärs av någon cm ovanför fästet på hälbenet, som sedan kan tänjas ner på plats och spetsfotsställningen hävas. Därefter gipsas foten och hela benet på samma sätt som tidigare i tre veckor, utan omgipsning.

Prinsessans födelse

Som vi redan visste föddes vår dotter med klumpfot på vänster fot. Det såg inte läskigt ut alls. Se själva! På bilden är hon 3 dagar gammal och nyss hemkommen från BB.

Vad är klumpfot?

Medfödd klumpfot (pes equinovarus adducturs contenita) är en fotdeformitet som innebär en felställning i fram- mellan- och bakfoten. I Sverige föds 1-2 barn per 1000 med klumpfot. Felställningen är vanligare hos pojkar än hos flickor (3:1). I hälften av fallen är bägge fötterna involverade och svårighetsgraden varierar från fall till fall. Orsaken till klumpfot är ej känd.

Numera brukar man säga vridfot istället för klumpfot då foten aldrig blir någon klump om man får behandling. Skulle man däremot inte få behandling och börja gå på den vridna foten skulle den bli som en klump till slut.

Beskedet om klumpfot

Vid ultraljudet i v.18 fick vi reda på att vår bebis skulle födas med klumpfot. Det var förstås lite chockerande i början innan vi visste vad det innebar. Jag sökte information på internet och hittade en del. Det som jag tyckte saknades var just information om hur det går till i verkliga livet (inte bara fakta och teori), hur är det att leva med klumpfot, innan den blir en "finfot", alltså en vanlig fot igen.

Denna blogg kommer handla om vår vardag med klumpfot och hur behandling kan gå till, från början till slut.